Torsdag 31 December

Sista dagen på nya året! Planerna för dagen är att titta på fotboll med Amanda och Jeremiah samt deras vänner. Emily kommer över vid 18 och då ska vi fixa oss inför kvällens äventyr. Ska till en kompis på fest och tydligen ska väldigt många personer dit så det blir nog väldigt roligt. Jag är taggad, haha eller tagged som jag har hört att man säger hemma i Sverige.

Ringde faktiskt hem till Sverige för ett par timmar sen och överraskade mina kompisar. Haha jag ringer till Isabell och säger naturligt hej och frågor om alla är där. Hon svarar glatt men lugnt hej tillbaka och ropar till alla att Malin är i telefon. Då hör man ett vrål. Haha så himla roligt för typ det enda jag kunde höra ett tag var Jasmines och Annas röster som sa Malin, det är Malin, Malin, Hej Malin. Lite smått kaotiskt men det var så himla kul att prata med tjejgänget och det var skönt att jag fick vara med på ett litet hörn i alla fall.

Hoppas alla firar in det nya året och årtionden med dunder och brak. Det har i alla fall jag tänkt att gör.

Happy New Year Everybody!!!

Kram

Tisdag 29 December

I flera månader fasade jag över den här högtiden. Hur skulle jag överleva julen utan min familj? Skulle jag gå under av hemlängtan och gå runt gråtandes hela tiden? För det julen handlar om är ju att umgås tillsammans med sina nära och kära, men mina var på andra sidan Atlanten!?
Jag kan lugnt säga att min jul var helt underbar och jag fick så mycket kärlek från min värdfamilj och släkt här. Kände inte ett dugg saknad (okej, för att ni inte ska känna er helt bortglömde skänkte jag er svenskar en liten tanke i alla fall) och inte en enda sekund kände jag av den där oroliga känslan i magen. Här har jag gått runt och oroat mig helt i onödan!

Julafton började väldigt "ospeciellt" med hård morgonträning och sedan allmänt umgänge med familj. Klockan fyra åkte vi till kyrkan och den var fyllt till bredden med människor men jag lyckades klämma mig in där och fixa en ståplats åt oss i bakre delen av kyrkan. Kyrkan var lite halvtråkig då jag har lite svårt att hänga med i engelskan ibland och det sjöngs lite för få julpsalmer, men annars överlevde jag och julen handlar ju faktiskt i grund och botten om Jesus födelse så det är väl inte mer än rätt att man går dit. Föredrar dock den svenska midnattsmässan då jag själv tycker att stämningen är lite mer uppsläppt och mysig. Efter kyrkan åkte vi hem och åt diverse smårätter och öppnade lite paket. Fick av Amanda och Jeremiah en pyjamas, lite svensk mat och biljetter till musikalen Chicago. Ska gå dit med Amanda, min värdmormor och värdmostrar. De är verkligen helt underbara och jag älskar verkligen att umgås med dem så det kommer nog bli en riktigt bra kväll. Öppnade även paketen från Sverige (det var fin liten hög med massa paket) och där hittade jag 3 CD-skivor, en bok och pengar från släkten. Av Anna och Jasse fick jag örhängen, pannband, strumpor, tidning och passande nog en badmössa med svenska flaggan på. Den ska jag stolt bära i bassängen. När Gabe ställt fram mjölken och kakorna till Santa Clause och gått till bädd, var det dags att slå in alla paket. Det var inte lite paket må jag säga och det tog sin lilla tid men tillslut hade vi slagit in alla och staplat dem i högar.

Jag och Gabe när vi bakade pepparkakor för några veckor sedan

På juldagsmorgonen väcktes jag av en sprudlande glad Gabe som kom inspringandes och drog mig upp ur sängen. En treåring har ingen förståelse, och absolut inte om Santa har varit där över natten, att man kanske behöver ett par minuter för att komma till liv, så det var bara att yrvaket följa med honom upp. På mig hade jag min nya pyjamas och upp i vardagsrummet påbörjades öppningen av presenterna. I min julstrumpa (Amanda köpte en jättefin åt mig med en ren och mitt namn på) hittade jag godis och lingonsylt. Bland paketen fanns den kakor, julstrumpor, sällskapspel och en snuggy. Okej mobba mig inte nu, kommer ni ihåg de där filtarna med ärmar som var populära för ett par år sen? (kanske bara jag som är mobbad och tittar på TV-shop?) En sådan fick jag och jag måste säga att den är otroligt skön och genial. Perfekt att krypa ner i ligga i soffan med och titta på TV.
Av mig fick Lucy en gullig stickad tröja, Gabe fick modellera och dumvantar designade som apor. Amanda och Jeremiah fick ett presentkort till en restaurang och jag när de går ut kommer jag sitta barnvakt åt barnen.
Resten av dagen spenderade jag hemma med min värdfamilj. Jag gjorde några tappra försök i köket med att laga julgodis, vilket blev så där. Kokostopparna blev lite brända (skyller på ugnen) och chokladen tog evigheter att stelna (skyller på snön som föll på den när jag ställde den utomhus för att den skulle stelna fortare vilket den ändå inte gjorde). I slutändan blev det ganska lyckat godis ändå och det uppskattades av mina värdmor- och farföräldrar.

På kvällen åkte vi till Litchfield och firade med Amandas sida av släkten. De var fullt hus och stämingen var topp. Känner mig så himla hemma där och det var en sådan mysig känsla. Fick en till pyjamas, presentkort och en julgransdekoration föreställande botaniska trädgården här i St. Louis. När alla barnen lagt sig spelade vi spelet jag fick(en deltagare ska beskriva ett ord med redan utvalda adjektiv och de andra ska försöka gissa vad ordet är, funglish heter det) och även om det var på engelska ägde jag skalat alla. Är världens tävlingsmänniska och hatar att förlora.

Här borta firar de inte annandagen utan det är bara en vanlig dag, men för att göra det lite mindre förvirrande kallar jag den ändå annandagen. På annandagen packade vi bilen och åkte till Jeremiahs föräldrar i Iowa. De är bönder och bor mitt ute i ingenstans. Jag tycket Litchfield var väldigt öde, men från deras gård tar det 15 min att åka till närmaste mataffär. Det kallar jag inte the middle of nowhere. Vi spenderade tiden med att spela massa spel, läsa, gå på tråkigt släktkalas (kände ju ingen och det var ganska stelt) och äta jättenyttig mat. De är väldigt måna om vad de äter och häften av råvarorna och maten är egenproducerade, men det var riktigt gott och jag åt med god aptit.

Nu är julen över och om två dagar ska jag fira in nya året. Jag säger som vi alla säger varje år: vart tog tiden vägen?

Kram

Sondag 27 December

I will give you an update about my christmas (which was awesome) when I'm back in St. Louis, because right now am I in Iwoa at Jeremiha's parents. It's not that much to do but I'm entertaining myself by trying to beat Jeremiah in board games, which doens't always succeed. At least they have snow here so Gabe and I went outside today to ride the sledge, but I'll tell you more when I'm back and have my swedish computer.

Love

Fredag 25 December

Merry Christmas everybody :)
I'm walking around in my new pyjamas and having a wonderful time. Santa listen to me and he gave me the white christmas I was wishing for. It's not really as beautiful as Sweden but who cares, it is white outside. Have a great day!

Love

Lista 2009

Nu ser man att listorna börjar komma upp på lite bloggar här och var, så jag ska vara tråkig och blanda mig med mängden för att också skriva en lista. Mitt år har ju dock varit ganska annorlunda så det gör mig kanske lite speciell? Bara lite? Läs om ni orkar, men jag förstår om ni inte orkar för själv var jag lat och orkade inte göra en egen lista så jag stal frågorna (förlåt).

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Ja, jag flyttade ju till USA för ett år och blev utbytesstudent. Verkligen något nytt. Att anmäla mig till ett utbytesår var ett impulsivt beslut jag tog och inte precis något jag tänkt på eller drömt länge om men jag är glad att jag gjorde det. Ibland ska man kanske inte tänka så mycket utan bara handla i nuet och pröva något nytt.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Ja, asså vitsen med nyårlöften är väl att man säger något som man ändå vet att man inte kommer hålla? så nej, jag höll nog inte mitt nyårslöfte för jag kommer inte ihåg vad det var.

4. Vilka länder besökte du?

Österrike och... the United States of America!

5. Något du saknar år 2009 som du vill h 2010?

Älskling, bästa vännerna, familj och husmanskost.

6. Vilka datum kommer du alltid minnas från 2009?

4 Juli - <3

15 Augusti - Lämnade lilla Sverige och åkte till stora USA.

20 Augusti - blev äntligen 18 år och myndig. Firades dock kanske inte precis som en svensk tonåring brukar göra (krogen) men den debuten tar jag när jag kommer hem. Vilka hänger på? (Nej mamma och pappa, nej Karin, någon annan?)

7. Vad är din största framgång år 2009?

Att jag beslutade mig för att stanna kvar i USA. Att åka den 15 augusti var sorgligt men ganska lätt, att sedan trotsa min rädsla och faktiskt ta beslutet att kämpa på och inte åka hem var desto svårare. Allt jag ville var att åka hem, men istället för att ta den lätta vägen tog jag den svåra. Mitt jobbigaste och bästa beslut jag tagit i hela mitt liv, och med det sagt är det också min största framgång. Den dagen växte jag verkligen som människa, och tog för första gången på riktigt steget in i vuxenlivet.

8. Största misstaget?

Alla dumma beslut och saker jag har gjort det här året må ha varit dumma men inga misstag. Har lärt mig saker från varenda ett av dem, och lär man sig något från dem är de inga misstag utan bara ytterligare en lärdom livet har att erbjuda.

9. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Körtelfeber. Dummaste och tråkigaste sjukdomen. Låg i soffan och levde på soppa och smoothie ( haha eller ska jag säga smoofie? *internskämt på abb* ) i två veckor. Vet inte hur många halva filmer jag såg under den tiden.

10. Vad spenderade du mest pengar på?

Kläder, kläder, kläder, mat och upplevelser. Väldigt svårt att inte köpa kläder när allt är så himla billigt. Dock har jag själv tjänat ihop varenda öre jag spenderar här och det är jag stolt över!

11. Hur tillbringar du julen?

I Amerika med min underbara värdfamilj.

12. Blev du kär i år?

Ja <3

13. Finns det något som skulle ha gjort ditt år bättre?

Mindre tårar och mer leva i nuet.

14. Vad fick dig att må bra?

Alla skratt och underbara människor.

15. Var du gladare eller ledsnare jämfört med andra år?

Får väl tyvärr säga att det var lite mer tårar än tidigare år men samtidigt så var det så många saker som gjorde mig gladare än tidigare år. Istället säger jag att det här var ett känslosammare år en tidigare

16. De bästa nya människorna du lärde känna?

Amanda, Jeremiah, Gabe & Lucy. Min underbara världfamilj <3

God Jul och Gott Nytt År !

22 December

Idag for jag down town St. Louis med min lärare och Stephanie. Vi åt mat på en restaurang, såg the old Court House, the Arch (åkte dock inte upp i den för det var väldigt dimmigt) och gick ut på Ed's Bridge. Var kul att se lite mer av staden även om det är ganska dött då St. Louis inte har många affärer eller restauranger där. Vill man shoppa åker man till förorterna istället och köpcentrumena, och det var vad jag gjorde efteråt. Köpte lite sista-minuten julklappar, skämde bort mig själv med lite underkläder från Victoria's Secret och köpte lite finare kläder som jag kan ha på juldagen och när vi åker upp till Iowa för att fira jul med Jeremiah's släkt. Vi ska tydligen ha en fest med ungefär 60 personer så då gäller det att klä upp sig lite. Köpte en ceris silkig topp och en kavaj på H&M. Har fördubblat min garderob sen jag kom hit så vi får se hur jag ska få med mig allt hem, för om jag känner mig själv rätt lär jag köpa ganska mycket mer innan jag åker hem. Apropå hemresa så fick jag mail från STS idag om att det är dags att välja hemresedatum. Så till alla glada människor hemma, ni kan börja er nedräkning nu för jag kommer hem 5-10 dagar efter 21 maj och då ska det minsann festas, var beredda på det.

Kram

Måndag 21 December

Nu har jag jullov, så himla skönt. I fredags gick jag runt med lite tjejer från simlaget och sjöng julsånger för att samla ihop lite pengar till laget. Var väldigt mysigt och jag fick lite julstämningen och dessutom började det snöa så det var väldigt trevligt. Dock kom det bara lite fjuttflingor men bättre än ingenting. Vi gick runt till 8 hus och fick ihop 104 dollar så det var inte illa. Ett av husen vi gick till hade en julfest för massa älsdre personer och herren som öppnade dörren bjöd in oss. Huset var otroligt fint och vi stog där och sjöng lite låtar. Höjdpunkten vad när alla gamlingarna började sjunga med oss och då fylldes verkligen hela jag av julstämning.

På lördagen hade jag en simtävling, Vår coach var sjuk och han hade sagt fel tid vi skulle samlas så 10.50 ringer assisterande coachen till oss och frågar vart vi är. Vår coach hade sagt att vi skulle vara där 11.45 men tydligen var det då själva tävlingen började. Vi missade vår uppvärmningstid och han bara värma upp i 10 minuter. Medley-lagkappen gick därför inte jättebra. På min individuella 200 yrd medley persade jag dock med 2,5 sekunder och på 100 yrd ryggsim persade jag med 30 hundradelar.

Efter tävlingen skyndade jag mig iväg och vi åkte till mina värdmorföräldrar som hade en julfest. Det var väldigt trevligt men jag åt alldeles för mycket mat. Blir så himla svårt att inte gå runt och småäta när amerikanarnas högtider bland annat går ut på att äta så mycket du orkar tills du storknar.

Idag hade jag simträning och den var otroligt hård så mina armar är ganska så skakiga när jag sitter här och skriver nu. När jag kom hem fick jag äntligen prata med Jasmine. Har inte pratat med henne på 3 månader så det var dags. Känns så konstigt att en person som man inte sett på 4 månader känns så himla nära med en mikrofon och en webbcamera. Vad skulle jag göra utan skype?

Resten av dagen blir det slappa och nörda the Sims 3 med Emily som kommer över om ett tag och imorgon ska jag down town med min lärare och se allt man bör se i St. Louis.

Kram

Torsdag 17 December

Jag suger på att baka. Skulle baka lussekatter men nu har jagt försökt jäsa degen i 1,5 timme och den har inte växt ett dugg. Jag ska baka dem i ugnen i alla fall men jag tror jag ger dem till hundarna.

Onsdag 16 December

Kämpade mig igenom ett mördarpass på simningen idag och ligger nu helt utslagen i min säng. Vi simmade långt och snabbt vilket har resulterat i en öm och mycket stel (tecken på att jag kanske borde stretcha lite bättre) Malin. Dock känner man sig väldigt bra när man jobbat så hårt och man kan med gott samvete spendera kvällen i soffan. Fast nu gjorde ju inte jag det (åkte och handlade), men när jag kom hem då blev det slappa till 100 %. Har surfat runt lite på internet och kollat på lite högskoleutbildningar Vet att det är lång tid tills jag börjar universitetet men det känns så konstigt för alla mina kompisar här planerar inför college och hemma planerar de för vad de ska göra efter studenten, och jag har ett år kvar sen. Fast det är väl ganska bra de för jag har ingen aning om vad jag ska plugga. Lite duktig har jag i alla fall varit och ställt mig i bostadsköer i Uppsala, Lund, Lindköping, Stockholm, Göteborg och Umeå så nu ska jag minsann samla på mig poäng som bara den.

Annars har inte dagen varit så jättehändelserik. Hade två final exams i skolan vilket gick sådär. Tyskan var svårt och jag har satt ett förtidsnyårslöfte (oj det där blev ett väldigt egenihopknåpat( oj nu gjorde jag det igen) ord) att när jag kommer hem ska jag jobba på min tyska, för den är inte bra just nu och mina grammatikkunskaper är som en nybörjare. Förutom tyska hade jag exam i Drama och det enda jag behövde göra var att framföra en monolog jag skrivit och det var inte så svårt.
Slutade skolan och åkte och åt sushi med Emily, vi satt och pratade i två timmar om allt möjligt och det var väldigt trevligt.

Fick ett mysigt julkort av Malin här om dagen, har inte riktigt känt av julstämningen men paketen (har inte öppnat dem än), julkorten och pepparkakorna har hjälpt till lite i alla fall. Ska bara lusskatter och julgodis någon dag också. Om någon mer vill skicka julkort/brev (vilket lilla jag blir otroligt glad över) kan ni bara maila mig om adressen.

Nu ska jag hitta en bok att läsa och krypa ner i min varma säng. Vill ni veta något konstigt föresten? Mitt rum är ganska kallt så jag brukar sova i pjyamasbyxor, t-shirt och munkjacka. De senaste två nätterna har jag gått till sängs med munkjackan på och allt känns väldigt varm och skönt. Sen, utan att jag vet hur, vaknar jag upp fyra på morgonen och tror jag ska frysa ihjäl. Jag har nämligen inte på mig munkjackan längre, utan den ligger brevid mig! Seriöst, har jag börjar "gå" i sömnen? För jag har verkligen inget minne alls att jag tagit av den. Lite läskigt måste jag säga, får se vad som händer i natt. Uppdatering följer...

Kram

Måndag 14 December

Vart tog tiden vägen? En vecka kvar av terminen och sen har jag gått en helt termin på Webster Groves High School i St. Louis. Varje helg har jag massor med aktiviteter inplanerade och sen i veckorna är jag i skolan 8-17 varje dag. Det är skönt att tiden går för det betyder att det är färre dagar kvar tills jag kommer hem till Sverige, men jag är rädd för dagen jag måste säga hej då till mitt liv här. Jag hade en trög start och det var svårt att komma tillrätt men nu känner jag mig hemma och mina vänner är verkligen underbara. Äntligen har jag öppnat upp och jag känner mig trygg med mina vänner. Vi har så kul ihop och även om jag inte har så himla många vänner så gör det faktiskt inte så himla mycket, för de jag har är helt otroliga. Jag har jobbat så hårt för att skapa ett liv här och det är svårt att inse att sen ska jag bara lämna allting. Idag frågade Gabe mig när jag åker hem. Mitt svar var att det är många månader och lekstunder kvar men jag ser inte fram emot dagen jag faktiskt måste säga till honom att nu är det dags för mig att åka hem. Han är som min bror och jag blir så himla varm i hjärtat när han som i morse kommer springande på morgonen och ger mig en bamsekram, eller som när jag kom hem efter skolan och han har väntat på mig och följer efter mig som en liten svans. Han är den jobbigaste och underbaraste treåringen jag känner <3

Okej nu skulle jag egentligen skriva om min helg men jag blev lite "carried away" (ibland överger det svenska språket mig). I fredags mådde jag inte så bra och min coach sa att jag skull gå hem och vila istället för att träna, vilket jag inte precis tackade nej till. Spenderade eftermiddagen och kvällen i soffan. På lördagen gick jag upp tidigt för simtävling. Som lag kom Webster 3:a av 13 lag så det var väldigt bra. Jag simmade 4*50 medley (fjäril som vanligt), 100 fjäril där jag kom 2:a, 100 rygg där jag kom 8:a (simmade på 1.10.35 så jag har bara 2 sekunder kvar till statekvalet och det är bara början av säsongen) och 4*100 frisim där vi kom 3:a.
När jag kom hem tig jag en snabb dusch och åkte sedan iväg till skolan för att kolla på basketboll. På kvällen hade min kompis en födelsedagsmiddag och jag åt alldeles för mycket mat. Trevligt och ute var det riktigt oväder med spöregn och åska. Ovädrena här är verkligen stora och åskan får hela huset att skaka. Seriöst man kan verkligen känna den när den kommer bullrande fram. Det regnade så hårt att det rann in vatten i källaren genom dörren utanför mitt rum. La en handuk framför dörren och sen gick jag utmattad till sängs. Känns lite annorlunda med åskväder i december och åskan var så hög att det var svårt att somna men eftersom jag var så himla trött tog det inte allt för lång tid.
Söndagen var en vilodag och jag pratade en kortis med min familj, hela släkten var samlad hemma hos mig (i Sverige alltså), bakade pepparkakor med Gabe och åkte runt och tittade på julbelysing.
Idag var det skola, träning och på kvällen dekorerade jag kakorna med Gabe. Har sovmorgon imorgon men jag är så himla trött att jag ska bege mig till sängs nu ändå.

Kram

Lördag 12 December

Tecken på att man känner sig hemmastadd...

Känns det igen pappa?

Måndag 7 December

Sitter hemma hos Julia nu och gör "läxan". Jag har redan gjort min med Julia håller fortfarande på med sin så jag surfar runt lite på datorn och snackar med Lilly och hennes kompis. Känner mig helt slut i kroppen även om träningen inte var så jättetuff. Det var långdistans och vi körde 1*600, 2*400, 3*200, 4*100 med lite blandade simsätt. Hundringarna var i alla fall riktigt jobbiga då vi simmade 50 fritt/50 fjäril, man kunde "steka ägg" på mina kinder efteråt för jag var så himla varm. Är ganska nervös inför tävlingen imorgon men jag känner mig taggad också. Idag hade vi en pastamiddag med laget efter träningen. Proppade mig full med pasta och kakor och hade en allmänt trevlig kväll.

Garnerar pepparkakor

Bildbevis på min bakning

Kram

Söndag 6 December

Helgen var riktigt mysig och fylld med Sverige-känsla. I fredags åkte jag till skolan för att titta på basketbollmatchen. Vi slog Fox med 84-32 tror jag, vi dominerade dem i alla fall. Efter det åkte jag, Julia och Claire till Steak n' Shake, de har godaste milkshakerna så självklart beställde jag en white chocolate milkshake.

Igår hade vi ett träningsmeet med simingen och jag simmade 100 yrd butterfly, 200 free relay and 400 free relay. Det kändes väldigt bra men jag känner att jag verkligen kan förbättra min fjärilstid (1.10) för jag gjorde väldigt många småmisstag och glömde helt bort att kicka under vattnet efter varje vänding. Men det här var ju min första tävling på typ 3,5 år så man får väl ha lite förståelse. Efter träningen skyndade jag mig hem och tog sedan metrolinken till Belleville och Lisa. Vi åkte till worldmarket och köpte glögg samt julmust, vilken jag för övrigt sitter och smuttar på nu, och sen bar det av hem till henne för julbak. Vi satta på svenks julmusik och sen började vi baka pepparkakor, lussebullar och knäck. I efterhand kan jag säga att laga knäck inte precis är min och Lisas starka sida då käcken blev oätbar. Vi koka den förlänge och den blev stenhård. Lussebullarna och pepparkakorna blev däremot jättegod och barnen fick vara med och garnera pepparkakorna med röd och grön glasyr. Var så himla gott att dricka glöggen och äta lussekatterna, kändes som jul fast den vita snön och hemma saknades men fick i alla fall känna av en liten bit av hemma.
Idag följde jag med dem till kyrkan för mässa och söndagsskola. Kyrkan var väldigt stor och imponerad men det var väldigt tråkigt och helt ärligt måste jag säga att kyrkorna skrämmer mig lite. Hemma har jag inge problem att gå i kyrkan även om jag tycker det är ganska tråkigt ibland, förutom om jag är på stiftsgården, men här borta känns kyrkorna skrämmande på något sätt. Hänger inte med på allt de säger och det enda som går in i mitt huvud är att Gud är allt och att bibeln ska följas. Jag vet mycket väl att alla kyrkor inte är så och jag respekterar verkligen tron på Gud, för jag är ju faktiskt kristen och har konfirmerat mig även om jag inte är jätteaktiv, men när jag går till kyrkan här har det mest känts som om jag kastats utanför min trygghetszon. Även om jag tycker det är lite skrämmande tycker jag fortfarande det är intressant att se kulturen här och går jag till kyrkan måste jag ju inte lyssna och ta in allt som prästen, jag ävgör ju själv vad jag vill lyssna på och vad jag vill följa. En kyrka jag väldigt gärna skulle vilja gå till är sådana man ser på tv - en gospelkyrka. Det verkar vara en sådan lätt stämning på gudstjänsterna och gospel är bra musik. Får fråga några kompisarna och se om de vet någon som går till en sådan kyrka eller om min värdfamilj känner någon.
Nu ska jag dricka klart min julmust och titta på desperate housewives och imorgon är det en ny spännande vecka och jag flyttar in hos familjen Bakker för några dagar.

Kram

Onsdag 2 December

Har inte hänt mycket idag. Skola och träning som vanligt. Imorgon är det dubbla träningspass men vi har halvdag så jag slutar skolan 12.05 och det är skönt.

På lördag åker jag till Belleville för att spendera helgen med Lisa. Ska bli så himla kul att träffa henne för det var ett tag sen nu och jag vet i alla fall att julbak är inplanerat.

Mina värdföräldrar åker till Tyskaland på fredag så nästa vecka ska jag spendera med Julia och hennes familj vilket ska bli väldigt kul. Dessutom har jag två meet (tävlingar) och jag ser verkligen fram emot dem.

Kram

Tisdag 1 December

Steg upp 4.50. Simmade 1,5 timme. Skola. Simmade 2 timmar.

Jag är trött!

Nu ska jag vila min trött kropp och titta på Victoria's Secret Fashion Show på tv.

Kram

Söndag 29 November

Hela arenan är fylld med jubel och skrik. Orange- och svartklädda tonåringar står hoppande och skriker för fulla halsar. Ljudvolymen är så hög att det nästan gör ont i öronen men jag tänker inte på det för det enda som jag är medveten om är den orange- och svartklädde spelaren som springer över planen. Han springer som om han inte gjort något annat hela sitt liv. Ljudnivån stiger till en obeskrivligt hög nivå. Touchdown!

Obesegrade hela säsongen. Resan höll på att ta slut för två veckor sedan men efter "the miracle at Moss field" (som medierna kallar det) visade vi att vi inte ger upp och i finalen visade vi vilka som är bäst. Vi vann! Matchen var otroligt jämn och nervositeten var stor på båda sidor av planen. Var länge sedan jag skrek så mycket, men det var en otrolig känsla att stå där och hejja på sitt lag och ja vi skrek verkligen hela tiden. Matchens utgång var oviss ända fram till sista quarten, då lade vi in en extra växel och gjorde två touchdowns på raken. Sista minuten stod vi bara och skrek rakt ut och hoppade upp och ner för då visste vi att matchen var avgjord. Sista 15 sekunderna spelades inte utan hela footballslaget rusade ut på planen och glädjen var obeskrivlig, både på planen och på läktaren.

Slutresultat

Webster har inte spelat State-final sen 2003 och vad är oddsen att de går till state och dessutom vinner året jag är här?! Fick i alla fall uppleva riktig high school spritit och för ett tag njute av den amerikanske high school-drömmen. Det är stunder som dessa jag älskar att vara här och som gör det värt att kämpa på, för det här är händelser jag aldrig skulle få vara med om hemma i Sverige. För hur många av er läsare har sett er skola vinna State? Inga skulle jag gissa, men det har jag nu och jag kommer för alltid bära med mig det här minnet.

Jag och Mackenzie

Kram

27 November 2009

En händelserik vecka har det varit. I måndags började vår homecoming/spirit week och dagen till äran klädde vi upp oss till cowboys och indianer. Jag var utklädd till cowgirl, trodde det var fler som skulle klä upp sig men åt minstonde halva skolan klädde upp sig. Efter skolan var det simning som vanligt och folk tittade lite konstigt på mig när jag gick genom universitetet till poolen; men hallå jag är ju i the mid-west, går inte alla runt i cowboy boots och cowboy hat?
På tisdag var det tacky day och vi klädde oss i fula kläder i rött och vitt. Sedan 85år tillbaka har Webster som tradition att de spelar en footballs match mot vår rival skola Kirkwood. Eftersom de är vår rival klär vi oss fult i deras färger (rött och vitt) för att håna dem och de göra då samma sak mot oss (klär sig fult i orange och svart). Denna dag var många fler elever utklädda och vissa hade lyckats väldigt bra med att fånga temat. Jag lånade min värdpappas rödrandiga pjymasbyxor (vilka jag nu har tagit över helt och sover i för de var så sköna), vit tröja, röd väst över det och sen hade jag målat ett bakåtvänt rött K på kinden. Väldigt ful och omatchande outfit men den var himla skön att gå runt i.
Onsdagen var vår spirit day så hela skolan klädde sig i svart och orange.Lektionerna var väldigt slappa och sista timmen hade vi ett pep-rally i gympa salen. Cheerleaderna uppträdde, vi sjöng skolans kampsång, dansarna uppträdde, footballs laget presenterades och äntligen fick vi seniorer framföra vår line dance som vi har övat så länge på (eller inte). Har inte fått tag på en film av den än men när jag gör det ska jag lägga upp den på bloggen. Det var en väldigt roligt samling och det är stunder som denna jag verkligen älskar high school och önskar att vi hade det i Sverige också. På kvällen var det Chili fest på skolan och vi gick dit för att går prova massa olika chilis (bönor och kött i kryddstark tomatsås ungefär)och efter det var det ett pep-rally till (likadant som det vi hade på dagen) så att personer som inte går på skolan också kunde se det. Vi hade också en bonfire på skolan men de var tvungna att släcka den efter 15 min för det blåste för mycket. Efter allt detta åkte jag med en kompis till en fest och vi dansade till dålig hip-hop. Inte superrolig fest så jag åkte med en kompis till steak 'n shake och åt i stället.
På torsdagen var det thanksgiving här. Vaknade upp till ett tomt hus (min värdfamilj var i Illinois),vilket var väldigt skönt och jag satte mig i soffan för att kolla på thanksgiving day parade. Inte superintressant så jag satt mest med datorn i knäet. vid lunch åkte jag till footballs matchen. Eftersom vårat varsity lag ska spela state imorgon var det vårt JV team som spelade och det var inte lika roligt. Kirkwood utklassade oss och det var väldigt kallt att stå där då jag hade på mig alldeles för lite kläder. Åkte hem till Stephanie's värdfamilj och firade thanksgiving där. Det var trevligt men personligen tycker jag inte högtiden var jätte speciell precis och maten var tyvärr inte den bästa (det fanns ingen pumpapaj! = Malin ledsen), men nu har jag i alla fall upplevt en thanksgiving.
Idag ställde jag väckarklockan på 6 för det var Black Friday. Black Friday sätter igång julhandeln och många affärer har väldigt mycket reor, de kan rea ut varor för 50-75% så har du tur kan du få väldigt bra saker till låga priser. Jag köpte lite julklappar och sen var jag tvungen att åka till simningen. Simmade i 2 timmar och åkte hem för att julpynta huset. Vi spelade julmusik, pyntade granen och det var en väldigt trevlig eftermiddag. Kom nyss hem från bion där jag såg New Moon med Emily och hennes kompis. Eftersom det var ett år sedan jag läste boken kom jag inte ihåg alla detaljer och jag slapp därför bli besviken, så jag tycket om den. När jag och Emily åkte till bion pratade vi om lite skillnader mellan Sverige och USA. Vi pratade bland annat om att USA har så många regler och behandlar en fortfarande som barn när man är 18 år. I Sverige börjar vi behandlas som vuxna när vi börjar gymnasiet men här vår du först den respekten när du börjar college. När vi kom till gallerian gick vi in där men stoppades direkt av en vakt som ville se våra leg. De har nämligen en regel som säger att efter klockan 15 får du inte gå självi gallerian utan en vuxen om du är under 16 år. Regeln känns väldigt onödig och jag tycket det var jättekul att han stoppa oss, för jag och Emily hade ju precis pratat om det. Skrattande gav jag honom mitt leg och sedan fick jag ett armband runt handleden som visade att jag är över 16 år.
Imorgon är det simning 9-11 och sen på kvällen spelar vårt footballslag statefinal in the dome och självklart sa jag dit och hejja på dem.

Kram

23 November 2009

Känner mig lite konstig, så många tankar som virvlar runt i mitt redan så fulla huvud. Chicago var kul och jag ska ge er en uppdatering om det någon gång men inte just nu. När jag var där upptäckte jag hur mycket jag saknar mig själv. Låter lite konstigt och jag har säkert pratat om det förut, men det känns som en stor bit av min personlighet blev kvar i Sverige. Jag säger inte att jag har inte är Malin längre och att jag är en annan person, men den Malin jag var hemma är är inte riktigt samma Malin som är i USA. Hemma är jag en väldigt sprallig tjej och att flumma är en del av min personlighet. Jag flummar hela tiden med alla. Speciellt med Anna, Jasse och Älskling, eller ja han sitter väl mest och tittar/lyssnar och försöker få ut något vettigt ur mig vilket inte är så lätt. Vet inte hur länge jag kan gå runt och flumma med Anna och Jasse på stan eller bara vara hemma hos någon och dansa runt till dålig musik. Vi har liksom bara roligt och bryr oss inte. Saknar att sitta i evigheter och skratta åt något som egentligen inte är så roligt. I skolan och jag går runt till människor umgås med så många, jag känner nästan alla och jag känner mig verkligen som en del av gruppen.
Här borta måste jag försöka så himla mycket. Jag måste anstränga mig hela tiden för att bli intressant och vara en del av gruppen. Försöker jag visa min "roliga" och spralliga sida känns det bara som om de tycker att jag är konstig. Min kompisar är jättesnälla men jag har så svårt att öppna mig. Försöker verkligen göra det men något hindrar mig och jag känner mig liksom inte trygg i mig själv här på samma sätt som i Sverige, vet inte vad folk tycker om mig och vad som är socialt accepterat här. För det är så många osagde sociala regler som jag inte vet om. Vet inte varför det ska vara så svårt? Tycker verkligen att jag utmanar mig själv och försöker öka min kompiskrets men i St. Louis är alla så himla uppdelade i grupper och det är viktigt tillhöra rätt grupp (till och med min värdföräldrar säger att det är väldigt typiskt St. Louis).
Jag är väldigt utåtriktad i Sverige har inte svårt att ta kontakt med nya människor och därför trodde jag inte att det skulle vara allt för svårt att få vänner här, men jag hade fel. Amerikaner är väldigt öppna första gången man träffar dem men sen är det svårare att komma in i deras grupp. Efter 100 dagar har jag 20 kontakter i min mobil och jag har 4-5 personer jag kan ringa och fråga om de vill hitta på något. Jag tycker om de människorna jag umgås med och trivs med dem, men jag önskade att jag kände fler personer. Känns som om alla andra utbytesstudenter man läser om har jättemånga kompisar. Jag vet att kommer ha många kompisar (hoppas jag i alla fall) när jag åker här ifrån men jag är trött på att det ska ta så lång tid att hitta dem och att det är svårt att få kontakt med människor.

Har inte hemlängtan men jag saknar er där hemma mycket. När jag har det lite jobbigt brukar jag tänka på en sak som min lärare sa till mig i en av många diskussioner vi haft. Han är ett enormt stöd och hjälper mig att få perspektiv på saker.

"Maybe this year won't be the best year in your life. Your life here is maybe not amazing or terrible but it's ok. It's ok. And maybe that's enough?"

Det är mitt lilla mantra jag har i mitt huvud. Även om det är inte superroligt hela tiden så är jag glad att jag är här. Jag utvecklas och lär mig så himla mycket och erfarenheterna jag får är ovärdeliga. Det här är inte "the time of my life" men jag har många roliga stunder och inte en dag ångrar jag att jag beslöt mig för att stanna kvar. Kan vara svårt för andra att förstå det men för mig betyder de orden jättemycket och de hjälper mig. Bara för att man kommer hit betyder det ju inte automatiskt att man får det jättekul men för mig är ok helt okej och jag upplever otroligt många bra ögonblick här ändå. Svårt att förklara men jag ville bara dela med mig det.

Kram

Söndag 22 November

Helgen i Chicago var jättekul men stressig. Är trött nu och är inte på humör för att skriva men jag bjuder på lite bilder för att vara snäll.

Chicago

Chicago at night. View from Sears Tower

I'm sitting in one of the glass boxes

High up

Sears Tower


Sky-line of Chicago



Field Museum

Torsdag 19 november

Min vecka har varit otroligt enformig. Vakna upp som en zoombie, snooza 20 min, slänga på sig lite kläder, (jag som brukar vara väldigt "stylish" enligt amerikanarna har inte alls orkat bry mig den här veckan då jag har haft noll energi i kroppen på morgonen), äta offantliga mängder frukost (oatmeal, energibar, mjölk, juice), packa väskan och åka till skolan. Lektion, lektion, lektion, lektion, lunch, lektion, lektion, siminig, åka hem, äta offantliga mänger middag, falla ihop i soffan, ligga i soffan hela kvällen, göra läxa (fortfarande i soffan för jag orkar inte flytta på mig), gå till sängs. Som sagt, en väldigt enformig skolvecka. Simningen är jätterolig men också väldigt tuff, speciellt när jag ger typ 100 % hela tiden. Kommer nog bli lite bättre snart när min kropp vant sig lite, men nu väntar i alla fall en välbehövlig helg och resa till Chichago.

Jag ska åka till Chichago med min utbytesorganistation och jag tror vi är ungefär 50 studenter som åker. Vi åker imorgon och första stoppet är någon indiangrej (nu låter jag väldigt oalmänbildad genom att kalla det indiangrej men jag kommer ärligt talat inte ihåg vad stället heter och jag är för trött för att komma på ett fint ord för det). Efter det stannar vi i Springfield, Illinois, och slutdestinationen är Chicago. Vi kommer på 30 min utanför staden så på morgonen åker vi in till Chicago coh spenderar dagen på historiska museumet, Sears Tower och lite shopping såklart (ska faktiskt försöka spara pengrana till julklappar men känner jag mig själv rätt så kommer nog lite pengar försvinna den här helgen). På söndag åker vi tillbaka igen men gör ett stopp i Springfield igen för att se Lincoln's museum och sen stannar vi på ett mall. Hade velat spendera mer tid i Chicago och se mer där men jag får väl åka dit igen med kompiar eller familjen. Ska i alla fall bli kul att träffa massa andra utbytesstudenter och jag tror jag kommer få väldigt kul.

Kram

Onsdag 17 November

Aj, det gör ont. Jag har träningsvärk i:

• Rumpa
• Ljumskar
• Ben
• Axlar
• Nacke
• Armar
• Händer
• Käke

Simingen har börjat!

Eftersom det var ett tag sen (ungefär 4 månader) jag simmade så känns det i kroppen. Även om jag är helt död nu och har setat i soffan sen klockan 18 så känns det väldigt skönt att simsäsongen har startat, och om en vecka kommer jag nog inte vara lika trött för då har jag kommit in i det lite mer. Även om jag inte har simmat på ett tag så var jag ändå bland de snabbaste så det var i alla fall skönt. Tjejerna i laget är jättesnälla och jag känner redan många av dem. Jag tror vi kommer ha väldigt kul tillsammans och jag ser fram emot vår första tävling som är om ungefär 3 veckor, om jag minns rätt.

Nu ska jag sova och ladda upp mig för morgondagen.

Kram

3 månader i USA

Okej, kändes som om jag måste göra ett lite mer detaljerat inlägg eftersom jag faktiskt har varit här i 3 månader idag.

JAG ÄR SÅ JÄVLA STOLT!

Jag brukar inte svära, och speciellt inte på min blogg, men den här gången gör jag ett undantag. Den här tiden har, om jag ska vara ärlig, varit den värsta tiden i mitt liv. Jag har gråtit litervis av tårar, vaknat upp i natten av panik, vandrat ensam i skolkorridorerna, gnisslat tänderna av frustration över att inte bli förstådd och stått inför alla möjliga utmaningar. Även när det var som hemskast och jag kände mig ensammast på jorden, hade jag ändå något i mig som fick mig att fortsätta kämpa. Jag är envis och hatar att ge upp, innerst inne fanns det en röst som sa till mig att det kan inte bli värre än vad det är nu och någon gång måste det här vara över. Vändingen kom tillsut efter 2 månader då jag tillslut insåg att jag verkligen ville stanna och jag bestämde att det var nu eller aldrig. Torkade tårarna och äntligen kunde jag börja gå ner för "berget" vilket var en otrolig lättnad då jag innan bara strävat i uppförsbacke hela tiden. Det var tufft att "klippa" banden till Sverige och faktiskt acceptera att jag var i USA nu, något jag inte hade lyckats acceptera innan. Även om det var tufft lärde jag mig otroligt mycket som människa och det är kanske svårt för andra att se det men jag har verkligen utvecklas. Jag har alltid varit en ganska självständig tjej och haft ett ganska bra självförtroende. En sak som jag dock har haft svårt för är att tro på mina egna beslut och lita på mig själv. Även om jag har bra självförtroende är jag också en väldigt osäker tjej och jag bryr mig otroligt mycket om vad andra tycker om mig och hur de uppfattar mig. När jag kom hit trodde jag inte på mig själv och jag trodde inte att jag skulle klara det här. Spelade ingen roll att alla andra sa att de trodde på mig. Tror du inte på dig själv tror du inte på dem heller. Under den här tiden har jag lärt mig att vara självständig, ta egna beslut utan att lyssna på vad alla andra säger, lärt mig att inte bry så mycket om vad andra tycker eller tänker och allra viktigast, jag tror på mig själv att jag kan klara det här!

Känns hemskt att jag lät alla mina nära och kära att gå igenom det här, men hur mycket jag än förklarar tror jag ingen kommer förstå fören man själv hamnar i en situation som jag hamnade i. Sen är allas situationer unika så även det blir svårt. De måste ha kännt sig så hjälplösa och jag gjorde det inte lättare genom att gråta varenda gång jag hörde deras röster på skype, men har man inte kontroll över sig själv, är andras känslor och problem det sista man tänker på, tråkigt men tyvärr sant. Jag skämdes över mig själv att jag inte kunde hantera situationen och hur jag reagerade till det hela. Det är först nu efter 3 månader som jag verkligen känner att jag har kommit in i tillvaron även om jag fortfarande ställs inför utmaningar och tuffa situationer. Sista månaden har bara flygit förbi och jag älskar min värdfamilj och kompisarna är underbara. Kommer för alltid bära med mig de här 3 månaderna och jag kommer se tillbaka på dem med stolthelt och med ett leende på läpparna även om det har varit tufft.

Så jag säger det igen:

JAG ÄR SÅ JÄVLA STOLT!

och som jag sa i förra inlägget: nu återstår bara resten.

Kram

Söndag 15 november

Idag har jag varit 3 månader i detta Amerikanska land. En omtumlande och händelserik tid. Känns som att jag varit här ett helt liv för jag har utvecklats enormt men det känns också som om det var igår jag kom hit. Nu återstår bara resten.

Planerna för veckan är:

• Simingen börjar imorgon, träning 3-5 pm varje dag
• New Moon midnattsvisning på ondsag
• Fredag-Söndag är jag i Chicago med min utbytesorganisation

Kram

Friendship/Homecoming Dance 2009

Dagen började med football game och det var jämt. Med bara 1 minut kvar ledde vi med 6 poäng. Det andra laget lyckades göra en touchdown och nu var helt plötsligt de i ledningen. Alla trodde att vi skulle vinna och med bara 6 sekunder kvar låg vi fortfarande under. Med vad händer?! Mot all odds lyckade vi göra en touchdown med bara 6 sekunders spel kvar och vi vinner matchen! Vinner vi nästa match som spelas på fredag går vi vidare till State. Vart var jag under dessa spännande sekunder? Jo, i en bil på väg hem. Missbedömde lite hur lång speltid det var kvar (för de stannar kockan hela tiden så 1 minut speltid kan vara 3 vanliga minuter), så jag missade den spännande upplösningen och det ångrar jag i eftehand. Men, men jag slapp i alla fall dö av nervositet som alla mina kompisar gjorde.

När jag kom hem var det dags att börja göra i ordning sig för dansen, och känner man mig vet man att det tar sin lilla tid då jag gärna vill att allt ska vara perfekt. Började locka mitt hår vid 16.00 och vid 18.00 var jag "fit for fight". En kompis hämtade upp mig och vi åkte till en kompis hus för middag. Vi var 6 tjejer som var där och såklart började vi med att ta kort vilket tog sin lilla tid då vi skulle ta det från alal möjliga vinklar och håll och med olika teman och allt var det var. Efter det åt vi middag och spelade "what if...?". Det går ut på att du ska skriva en fråga (gärna något väldigt negativt om din kompis, men allt är ju på skoj) och sen ska en annan skriva ett svar till den (också ett väldigt negativt svar) och sen läser vi upp dem genom att blanda svaren till frågorna. Blev väldigt roliga svar ibland.


Själva dansen var på ett sätt precis som jag hade tänkt mig och även om jag inte hade så höga förväntningar så blev jag ganska besviken. Skulle nog säga att dansen var väldigt lika våra högstadiediskon. Var väldigt mycket närkontakt och gnidande mot varandra. Som tur var slapp jag undan det, för jag känner verkligen att jag har växt ifrån att dansa på det sättet med andra människor, finns roligare sätt att dansa på. Dansade först med gruppen jag kom dit med men tröttnade på dem efter halva tiden för jag kände mig lite utesluten ur gruppen. Gick istället till Mackenzie's och Medora's grupp och då blev dte lite roligare att dansa. Även om jag hade roligt så insåg jag också hur mycket jag saknar mina svenska kompisar. Har så himla kul på fester med dem. Vi dansar tills vi knappt kan stå upp och ingen bryr sig om om man är bra eller inte. Det handlar bara om att ha kul och alla är verkligen sig själva på dansgolvet och har sin egen stil. Här fick jag allt apa efter amerikanarna, försökte visa lite hur vi dansar I Sverige (hoppade lite upp och ner och typ snurrade runt och så) men responsen jag fick var skratt så jag skippade de movesen ganska snabbt. Lite jobbigt blev det också när tryckarna kom och den personen jag ville dansa med befann sig på andra sidan atlanten. Det var inte så att jag började deppa över att jag saknade massa människor men det var bara lite tankar jag hade där när jag försökte dansa till dålig hip-hop på dansgolvet. För övrigt tycker the black people väldigt mycket om att stå på dansgolvet och göra narr av soss vita för att vi inte kan dansa. Seriöst, svarta människor måste vara födda med dans i blodet för hur mycket jag än försöker kan jag inte dansa som dem.

I mitten av dansen skulle alla nominerade till Homcoming King and Queen presenteras och vinnarna skulle utses. När de ropades upp kunde man verkligen höra vem som är populärast på skolan och det är en kille vid namn Ryan Mack. Han spelar i footballslaget och alla på hela skolan vet vem han är, inklusive jag som inte ens sagt ett ord till honom. Det är inte heller svårt att gissa att det såklart var han som blev Homecoming King. Vem blev Queen då? En av cheerleaderna, ganska förutsägbart. Men det är ju High School vi pratar om och här handlar allt om vilken grupp man tillhör och hur populär man är.


Efter cermonin blev dansen ganska tråkig då de var väldigt sega med att släcka lamporna och det förstörde stämningen. Dansen slutade 23.00 och det är med trött fötter jag nu ligger i min säng. Hade högklackat på mig hela tiden så av erferenhet vet jag att jag kommer vara ganska öm imorgon, men vill man vara fin får man lida pin.

Tina, Claire, Jag, Sandy, Brooke

Kram

Lördag 14 november

Klockan är midnatt och jag är mer än död. Borde sova så att jag orkar med morgondagen. Blir ingen klättring men det är ganska bra för då slipper jag stressa så mycket.

Kram

Fredag 13 november

Klockan är 20.24 och jag är helt död. Är så himla trött att jag gissar på att det blir till att gå till säng tidigt idag. Har gjort saker efter skolan varje dag den här veckan och lagt mig lite för sent på kvällarna så det har tagit ut sin rätt nu. Sömnen är viktig i natt för imorgon är det homecoming dance och då vill jag verkligen vara utvilder. Är väldigt förväntansfull och det ska bli kul att få klä upp sig, för det var ett tag sen nu.
På morgon ska jag med Emily och klättra och sen vid ett ska jag till footballsmatchen och göra lite voluntärarbete. Vi ska samla ihop pengar som vi sedan ska använda för att köpa thanksgiving-middagar till familjer i Webster Groves som inte har råd med det. Själva matchen är också spännande för vi är i Play-offen nu och vinner vi de matcherna går vi till state (om jag har förståt det rätt). Skulle vara väldigt kul om det gjorde det nu när lilla jag är här. inte för att de precis bryr sig om mig men ändå. Efter matchen får jag skynda mig hem och sen är det några timmar av förberedelse och så ska jag nog vara fin nog för dansen. Före själva dansen ska vill till Brooke's house för middag och ta massa korta (för det har jag hört att man gör i massor här) och sen bär det av till dansen. Har egentligen inte jättehöga förhoppningar om dansen men jag hoppas i alla fall att jag inte går där ifrån besviken. Har hört att de dansar väldigt mycket mer "dirty" här en Sverige, får se om det stämmer eller ej, rapport kommer i alla fall på söndagen.

Kram

Torsdag 12 november

Idag var jag med Emily efter skolan. Vi åkte till en second-hand butik och jag hitta en svart kofta för $12 vilket var bra för jag har ingen svart kofta med mig och det börjar bli lite kallare nu. Åt lite italiensk glass på ett café som hon brukade jobba på, träffade hennes gamla jobbarkompis som var konstig men väldigt roligt. Fast jag förstod bara hälften av vad han sa för han pratade så himla fort.
När jag kom hem chattade jag med Johan vilket var trevligt. Kände mig lite nere ett tag då jag drabbades av saknad efter lite människor men jag tog mig i kragen och åkte iväg till line dance träningen i skolan. Kan dansen bra nu efter 3 träningar men måste fortfarande gå på 2 till, annars får man inte vara med. Nu ska jag hitta lite motivation till att göra min läxa vilket är att jag ska läsa 46 sidor (har läst 22) samt svara på 8 frågor (svåra frågor). Känns inte så frestande men om jag läser klart sidorna nu kan jag göra frågorna i skolan under min ESL istället.

Kram

Onsdag 11 november

I'm sitting here and the one thing that goes through my head is that I'm so incredible happy that I'm sitting here right now. That I dared to go here to America, and I did something that scared me so much. That I stayed, even when I cried all day long (I promise, I cried almost every minute in school some days) because I was so homesick. That I finally listened to myself and stopped to think about what everyone els thinks about me. To stay was the hardest decision I have ever taken, but I did it, and I did it all by myself! I'm proud over myself now but it will be nothing compared to what I will feel when I go home in June.
It's hard to be here some days, and sometimes I miss people so badly, but I love it here. Everything is so different from my other life in Sweden and I'm doing something new everyday. In the beginning, I woke up with a hole in my heart, now I wake up with a smile. People who knows me can really see the difference between now and a month ago, now I go around with a smile and is enjoying every day. Every day is a challenge but I see the fun in it now, to push myself and fight my way through the challenges. I have the best family here and they will always be my other family, they do so much for me. It's amazing how people can open their home to a stranger and let them be a part the most precious thing in their life - their family. I can't thank them enough.
My friends here are also amazing. They let me be a part of their group and they make every day so much easier. To just get a spontaneous hug, a friendly smile or a textmessage can make my day. I'm going to have an amazing and fun year with them and it will be hard to leave them. No matter how much I miss my Swedish life, it will be hard to leave this life. But I'm not thinking about that yet because I have 7 more months to go with tears, laughs, amazing moments, bad experiences, challenges, fun stuff and everything what life has to offer.

I have so many plans for the rest of the year and I can't wait for what is coming next on my journey.

Love,
Malin

TV-Klipp

Igår när jag var på min tyska field trip så var lokala nyheterna där och filmade. Självklart hamnade jag på film, haha sen var det inte lika lyckat att de filmade just när jag höll på och smsade min kompis. På filmen kan man bara se mig från långt håll. Det är precis efter att killarna i svarta t-shirtarna har pratat. De filmar våran grupp och jag sitter längst till vänster i en vit munkjacka. Titta på klippet och se om ni kan hitta mig:

http://www.fox2now.com/ktvi-umsl-berlin-wall-anniversary-110909,0,4495696.story

Kram

Tisdag 10 november

Alla säger att åker man iväg som utbytesstudent ska man prova på nya saker, saker som man inte skulle ha gjort hemma. Så jag, Malin Åhgren, provade något helt nytt idag. Jag klev utanför min "comfort zone" och gick på en audition. Det var uttagningar för One-Act plays i skolan och jag gick dit med Emily efter skolan. 5 olika elever hade skrivit en varsin pjäs och sen fick andra elever går runt och helt enkelt agera de olika rollerna. Jag gick runt till varje direktor och gjorde mitt bäst. Lite jobbigt var det att få manuskriptet direkt i hand och sedan agera ut det utan att du riktigt han förbereda dig och det blev ju lite extra svårt för mig eftersom engelska inte är mitt första språk, men jag utmanade mig själv och gjorde mitt bästa. Tyvärr tror jag inte jag får någon av rollerna eftersom jag har min accent och att jag snubblade lite på orden när jag lästa dem. Personligen vet jag att om jag får träna och mer tid att förbereda mig så kan jag läsa dem med rätt uttal och utan att snubbla, men jag tror inte att de tänker så när de kollade på mig på audition, utan de går bara efter vad de såg där. Men men det är väl inte hela världen, får försöka med vårpjäsen istället.
Ikväll hade vi Senior Line Dance träning också så klockan sju åkte jag iväg till skolan igen för en timmas träning. Dansen är väldigt enkel förutom två delar som jag ser helt sjukt dum ut när jag gör. De kallas skanky leg och jerk, måste nästan filma det så att ni får se. Fast ni kommer skratta ihjäl er när ni ser mina försök till det för jag är otroligt dåligt på det, förklaring är väl att det kanske inte precis så vi dansar i Sverige. Har min homecoming dance på lördag så det ska bli intressant att se hur de dansar här i Staterna, har hört att det är väldigt mycket när kontak. Vi får väl se! Får ta och lära dem lite svenska dansmoves, har någon några förslag på vad jag borde lära dem?
Imorgon är det Veterans Day och en veteran ska komma till vår historiaklass och prata, jag hoppas att det är lite intressant i alla fall.

Kram

Söndag 8 november

Det är november och jag var ute i linne och jeans idag. vi hade 25 grader och strålande sol, livet är underbart. Hade en toppen helg med Lisa och det var skönt snacka massa svenska, för det var typ det vi gjorde hela helgen. Vi pratade non-stop. Hon kom vid lunch och då åkte vi till gallerian och shoppade, vågar inte säga för hur mycket vi handlade (men vi fick också mycket saker för pengarna). Efter det skyndade vi hem och åkte sedan med Mackenzie och Kate till the Loop för att äta middag. Åt middag på en thairestaurant och sen bar det av till skolan för att titta på musikalen, the Wizard of Oz. Emily, min kompis, mar med i musikalen så det var roligt att se den och jag träffade massa kompisar. Efter musikalen åkte jag och Lisa hem och vi spelade spel med mina värdföräldrar. Jag ägde på charaderna, speciellt min dramatisering av Rollin Stones (rullade runt på golvet som en sten) eller tornadon (stog upp och snurrade runt och förstörde spelplanen för det är ju det en tornado gör). Det var i alla fall väldigt kul och mycket skratt. Kollade på film och sen tog tröttheten överhand så vi gick och la oss.
Barnen är hos sina morföräldrar den här helgen så det var väldigt tyst och skönt i morse. Fick sova ut (vilket är 8.30 för mig) och efter lite slappande tog vi alla en promenad och köpte bagels. Efter frukosten/brunchen gick vi ut och la oss i solen och spelade kort för det var 25 grader varmt och helt underbart.
Hade en toppenhelg verkligen och den avslutas just nu med att jag sitter och kollar på valkyria med mina värdföräldrar. Men jag missar lite väl mycket nu så jag borde visa lite mer intresse för den nu.

Kram

Torsdag 5 november

Ska jag göra er avundsjuka? Om inte så får ni blunda nu.

Hörde att det är snö hemma i Sverige, själv gick man idag hem från skolan i leggings och tunika. I helgen kommer det bli 15-20 grader celcius, inte illa för att vara november.

Nu kan ni titta igen och jag ska försöka att inte göra er avundsjuka igen.

I måndags åkte jag hem från skolan och tog det lugnt. På kvällen blev jag inbjuden till en bonfire så jag drog iväg dit och träffade lite kompisar. Åt s'mores, pratade och klippte en killes hår. När jag kom hem luktade mitt hår så mycket rök att jag först inte kunde somna på grund av stanken. Tisdagen var ledigt från skolan så jag åkte till IHOP (International House of Pancakes) men Mackenzie, Medora, Emily och en annan tjej. Beställde swedish crepes men det var en besvikelse då jag betalade 7 $ för 3 pannkakor och en liten klutt lingonsylt. Efter IHOP åkte vi hem till mig och spelade Nerts.

Igår pratade jag med älskling när jag kom hem från skolan, kände mig lite nere så det var skönt att prata av sig lite. Även om jag trivs jättebra här borta nu så är det fortfaranade något som saknas. Jag har vänner jag tycker om men samtidigt känner jag mig väldigt ensam ibland. Mina bästa vänner och pojkvän finns liksom på andra sidan atlanten. Saknar att bara ge någon en spontan kram, eller mötas av en varm kram så fort jag stöter på någon, saknar att ha någon att flumma med, saknar att gå till en fest och dansa och fåna sig med mina kompisar, saknar att gå ut på gatan och ta kort utan att bry sig om vad någon tycker om en, saknar att gå ner på stan och prova fåniga kläder. En del av mig blev kvar i Sverige och jag hoppas att den snart kommer tillbaka till mig, För jag känner fortfarande att jag inte riktigt kan vara mig själv. Det går dock bättre varje dag och jag kommer närmare mina kompisar här varje dag och jag börjar vara mig själv mer och mer. Det är en främmande situation man är i som utbytesstudent och för mig var den första tiden väldigt jobbig men nu går det bara nerför. Dock går jag hela tiden runt med en känsla av att hemlängtan lurar runt hörnet. Försöker dock att inte tänka så mycket och bara ha roligt så länge det varar, för igår var det först tårarna jag fällde på 3 veckor och det var inte hemlängtan jag kände utan bara lite saknad och dte överlever jag. Efter jag pratat packade jag mina simkläder och åkte till gymmet och simmade 1000 m (applåd till mig) och allt kändes mycket bättre.

Idag umgicks jag med Ray och Steffi. Vi gick åt glass och gick runt och pratade. Imorgon ska jag hem till min engelska lärare på middag med alla utlänningar i vår klass, kommer bli trevligt. sen på lördag kommer Lisa och hälsar på mig! Vi åkte ner hit tillsammans och nu ska vi äntligen träffa varandra igen. Ska bli skönt att bara gå runt och prata svenska och umgås med någon som vet exakt vad man går igenom. Vi ska gå och shoppa och på kvällen ska vi gå till skolan och titta på musikalen som bland annat min vän Emily är med i.

Kram

Malin

Söndag 1 november

Igår var det Halloween här i USA och det firade vi genom att äta godis i mängder. Godiset tiggde jag till mig genom att gå Trick or Treat med min familj. Jag var utklädd till sexig sjö(kvinna)man, dock fick jag tona ner det då det kanse inte skulle uppskattas jättehögt av gamla damer, barn och övervakande mammor. De enda som skulle uppskatta det var väl unga killar men de tycker att de är för coola att gå och tigga godis. Ja för jag kan ju säga att Trick or Treat kanske inte är det coolaste man kan göra när man är 18 år och det var inte många tonåringar ute på gatorna. Jag använde mig därför av Lucy, som var utklädd som pumpa, som sköld och ursäkt. Bar runt på henne och vips blev det lite lättare att få godis, tack Lucy. När inte den ursäkten funkade log jag snällt och Amanda berättade att jag var från Sverige och det här var min första Halloween. Kom i alla fall hem men hela min pumpa fylld med godis. Skulle ha gått på en fest på kvällen men den blev inställd och jag bjöd därför över några tjejkompisar. Vi har blivit beroende av ett kortspela som kallas Nerts, det ska jag lära er kära vänner när jag kommer hem igen, så vi spelade det och åt upp mitt tiggda godis. Kollade också på the Proposal och sen var det läggdags.

Vaknade med en suck imorse när jag såg att klockan var 9.40. Bor man i ett hus med småbarn tycker man att 9.40 är förskräckligt sent och att hela dagen försvunnit. Så jag skyndade mig upp till köket för att ta vara på dagen och möttes där av min värdmamma som upplyste mig om att vi ställt om till vintertid nu. Nöjt satte jag mig ner och njöt av mina amerikanska pannkakor medan familjen gjorde sid redo för kyrkan. Vaknade lite väl sent för att hinna gå med dem men jag får gå en annan gång. Tycker det är väldigt skönt att min familj inte tvingar på mig någon religion då jag inte är så kristen och de tvingar mig aldrig att gå till kyrkan. Ibland följer jag med till kyrkan för det är en del av deras liv och det är en del av upplevelsen.


Planerna för idag är att gå till biblioteket och hämta min bok jag beställt, (fössöka) göra min tyskaläxa, åka och handla mat samt ha middagsbjudning för ett brasilianskt par ikväll. Mannen jobbar på Jeremiahs jobb och har precis flyttat hit med sin fru så vi bjöd över dem ikväll. Känns helt enkelt som en perfekt söndag och jag har fåt en extra timma av dagen. Kan inte bli bättre! Lever livet här nu och är så glad att jag verkligen kämpade mig igenom den första tiden, att jag aldrig gav upp hoppet helt öven om det var väldigt nära. Jag har lite svackor ibland men de klarar jag och jag har vänner och familj här som stöttar mig. Dessutom har jag vänner, familj och pojkvän hemma i Sverige också som stöttar mig så jag ser inte varför jag inte skulle klara det här. I have two families now and twice as many friends as before. I have two lives I'm in love with and it will be hard to leave this life in June.

Lucy-pumpa, Jag-seglare, Gabe-Super Why

Kram

Lördag 30 oktober

Gårdagen var en riktigt trevlig dag. Början av kvällen ägnade jag åt att leka halloweenlekar med min familj. Vi spelade spökbowling, plocka upp äpple ur vattenskål och kasta klädnypor i pumpor. Inte så jättespeciellt men det var många skratt och stämningen var skön. Vi kändes som en familj och varje dag känner jag mig bara mer och mer som en del av familjen.
Efter lekarna åkte jag till Mackenzie och umgicks med henne och Medora. Vi hade tänkt och kolla på en film men det slutade med tjejsnack och jag fick veta allt skvaller om alla i skolan. Även om vi inte gjorde något jättespeciellt var det jättekul för mig att bara sitta och prata. Har saknat att få prata tjejsnack och skvallra. Ofta när jag umgås med mina kompisar blir det väldigt mycket prat om människor i skolan och dte är lite svårt för mig att känna mig delaktig då jag inte känner så många, men igår kände jag mig verkligen delaktig.

Sitter just nu och vaktar Lucy och jag kan säga att det inte är det enklaste. Hon har precis lärt sig att dra sig upp till stående ställning och ställer sig hela tiden upp vid vardagsrumsbordet. då hennes balans fortfarande inte är den bästa måsta jag hålla koll på henne hel tiden. Men den lilla krabaten är så himla söt sådet är inte precis någon uppoffring.

Kram

Torsdag 29 oktober

Skola som vanligt och jag kan säga att det var segt att gå upp imorse. Ett tecken på att jag börjar komma in i vardagen=skoltrött. Okej, det är fortfarande lite "spännande" att gå till skolan varje dag men det är ju aldrig fel att få vara ledig. Alla kommenterade min nya hårfärg och är det något jag tycker om med amerika är hur generösa de är med komplimanger. Helt främmande människor kan gå fram och säga att de tycker om din kjol eller tröja och det gör verkligen ens dag när man får en komplimang.

Efter skolan bakade jag chokladbollar som jag ska ha med mig till skolan imorgon och nyss kom jag hem från en pastamiddag med simmarlaget. Vi käkade pasta och röstade om vilka baddräkter och t-shirtar vi skulle beställa. Trevligt att träffa tjejerna i laget och se vilka de är men jag kan inte säga att det var min roligaste middag. Som vanligt pratade alla om person i skolan och då är det lite svårt för mig att vara delaktig. Jag försöker dock så gott det går och så fort jag vet vad de pratar om försöker jag slänga in en kommentar, så att de inte får intrycket av mig att jag är världshistoriens tråkigaste person. Imorgon är det football game som gäller på kvällen och sen är det halloween på lördag. I'm excited!!

Min kostym för Halloween

Kram

Onsdag 28 oktober

Har inte uppdaterat på några dagar nu men jag har varit sjuk och har inte riktigt haft energin till att blogga. Seriöst det är mycket jobbigare än vad man tror att blogga, i alla fall jag tycker det.
Six Flags var jätteroligt och jag åkta några häftiga berg-och-dalbanor. Var jätterädd innan varje åktur och jag skrek som en liten bebis men jag överlevde alla åkturerna och varje gång jag kom till plattformen igen, skrattade jag.
Enda sedan jag kom hit har jag inte sovit längre än till 8.30 (så är det när man har småbarn, men det är okej för nu sover jag inte bort dagen) så snacka om att jag blev förvånad när jag vakna klockan 10.00 på söndagen. Min värdmamma kom ner och frågade om jag var vid liv. Trodde inte det var sant när jag vakna upp och jag gick chockat upp till köket och undrade hur jag lyckades sova så länge. En timme senare fick jag mitt svar: feber. Så hela söndagen spenderades under filtar i soffan med datorn i knät. Var hemma från skolan på måndagen vilket var bra då jag sov 10,5 timme natten mellan söndagen och måndagen. Tog det bara lugnt hemma med Amanda och barnen. På kvällen flydde jag och Amanda och hade en trevlig middag på en mexikansk familj. Tycker verkligen om henne och vi har alltid så mycket att prata om.
På tisdagen skippade jag första lektion och kämpade mig sedan till skolan. Gick runt som en sömngångare i skolan men jag överlevde. När jag kom hem tog jag det lugnt och umgicks med familjen.
Idag hade vi en speciell samling i skolan under andra lektion. Webster Groves high school har blivit utvald till en förebild för alla skolor i Missouri och det kom en dem till oss och pratade om hur bra vi är. det är alltid kul med beröm men får man höra samma sak i 30 min blir det lite tjatigt, men hey jag slapp ju tyskan i alla fall så jag borde inte klaga. Efter hon hade pratat delades ett pris ut till en av lärarna. Han hade ingen aning om att han skulle få det och han överraskades med 25 000 $, inte precis något jag skulle tacka nej till.
När jag kom hem från skolan överraskades jag av ett paket från Sverige. Var väldigt kul att få post då jag bara fått det 3 ("host" "host") gånger sedan jag kom hit. I paketet fanns min klänning till friendship dansen, 2 tidningar, godis och musik från min älskling. Dessutom fick jag reda på att bilden jag skickade till VLT, publicerades i tidningen. Hade inte berättat för någon att jag skickat den så det var kul att överraska de som såg den. Senare på kvällen var jag med Kelly och jag fick en impuls att färga mitt hår. Så nu är det brunt, blev lite mörkare än jag tänkt mig men jag tycker om det.
Nu ska jag läsa min tidning och sen sova. Måste få lite sömn för jag har varit uppe alldeles för länge de senaste 2 nätterna.

Kram

Lördag 24 oktober

Var ett tag sen jag uppdaterade men jag har gjort saker varje eftermiddag och sen på kvällen har jag varit aldeles för trött för att uppdatera min blogg.
I måndags åkte jag till en lekpark men Amanda och barnen. Det var 20 grader ute och sol så det var perfekt ute.
I tisdags umgicks jag, efter skolan, med de två andra utbytesstudenterna på skolan. Först gick vi till Starbucks och hängde där ett tag och gick sedan vidare hem till mig. Hemma hos mig spelade vi wii och pratade. På kvällen grillade jag och min familj för vi skulle fira min värdpappa som fyllde år i onsdags.
På onsdagen åt vi våfflor till frukost och Jeremiah öppnade alla sin presenter. Av mig fick han en mugg med the Cardinals logo på. The Cardinals är St. Louis basebollag, vi brukar vara bra men tyvärr sög vi det här året... När jag kom hem från skolan pratade jag med min älskling och sen på kvällen åkte Amanda, Amandas syster, barnen och jag till St. Louis zoo. Det var "boo at the zoo", vilket var ett event för barn i den lägre åldern. På reklambladet stod det att det skulle finnas djur och att det inte skulle vara läskigt. Tror ni det stämde då?! Nej, de enda djuren som fanns var så råttor, grodor och andra äskliga små djur och överallt spelade de skrämmande musik som min stackars lilla värdbror var livrädd för. Jag fick gå runt och hålla honom i handen och varenda gång det kom ett stånd med läskig musik fick vi springa förbi det så att vi kunde komma så långt bort som möjligt från det. Trots det hade jag en trevlig kväll och somnade sedan helt utslagen i sängen.
På torsdagen åkte jag med en kompis och letade halloween kostym efter skolan. Vi åkte först till "the Loop" men hittad inge bra kostymer där så vi åkte till en stor halloweenaffär istället. Efter mycket letande och övervägande hittade jag tillslut en kostym. Alla kostymer är väldigt utmanade och sist jag klädde ut mig var jag typ 10 år och klädde ut mig till en uppblåstbar dinosaurie, så det känns väldigt konstigt. Jag ska i alla fall vara en kvinnlig sjöman, men klänningen är verkligen superkort så jag måste ha tights under den för jag har inte lust att visa min rumpa för alla. Ser i alla fall fram emot halloween för jag har aldrig varit på ett halloween party men nu får jag gå på mitt första. Okej, det är säkert inte jättespeciellt men det ska bli intressant och roligt ändå.
Igår var jag med Kelly efter skolan och vi spelade TV-spel och åkte sedan till hennes cheerleader-middag. Åt pizzabuffé för 5 $, men jag har nu insett att kvantitet inte alltid kan stå upp för kvalitet. Jag åt inte jättemycket men jag kan ändå säga att min mage inte mådde jättebra efteråt. På kvällen åkte jag med Mackenzie till footballsmatchen. Träffade massa andra kompisar där och vi hejjade på footballslagat som såklart vann matchen. Vi är obesegrade hitills och fortsätter vi så här går vi till State, och det skulle vara otroligt kul att se det. Efter matchen åkte vi Steak&Shake, jag och Mackenzie var stelfrusna så i bilen blev det till att dra upp värmen till max, spela musiken på högsta volym och sen dansa och sjunga loss. På Steak&Shake var jag dum nog att ta en milkshake, det gjorde ju inte mig precis varmare men till mitt försvar måste jag säga att deras milkshakes är verkligen goda så det är svårt att motstå dem. När jag kom hem kröp jag ner under 5 lager av filtar och sov sedan som en stock. Vaknade dock 7.30 imorse men det var inte alltför farligt, jag är van att gå upp tidigt och det är skönt att inte sova bort hela dagen. Planerna för idag är att umgås med Kelly och de 2 andra utbytesstudenterna och sen ikväll händer någit väldigt roligt! Jag ska till Six Flag men min värdmoster och hennes kompisar! Har velat åka dit sen första dagen jag kom hit men har inte haft det, så nu ska jag äntligten dit. Idag har jag tur också för det regnar inte. I början av veckan var det jättefint väder men andra halvan av veckan har kantas av regn och kyla, men idag är det faktiskt okej väder. Får klä mig varmt och springa mellan attraktionerna för att hålla upp värmen.

Kram

Måndag 19 oktober

Imorse vaknade jag och var supertrött men det var bara att pallra sig iväg till skolan. Skolan var som vanligt helt okej och det hände inget speciellt. Efter skolan gick jag till min coach för att säga att jag slutar cross-countryn. Min höft gör ont när jag springer så då måste jag vara i fitness-rummet hela tiden och det är jättetråkigt, och därför tog jag beslutet att hoppa av laget. Ska försöka simma 2 gånger i veckan istället så att jag kommer lite i form till simsäsongen börjar om en månad. När jag kom hem från skolan lagade jag chokladbollar för min värdpappa fyller år på onsdag och vi ska fira honom lite i morgon.
Nyss drabbades jag av en olustig känsla. Den är svår att beskriva men jag tror jag drabbades lite av saknad. Även om den här veckan har gått väldigt bra så saknar jag fortfarande många människor och det är jobbigt att vara borta från alla. Nu ska jag ut i det fina vädret (vi har ungefär 20 grader ute och klarblå himmel) och försöka få bort den här olustiga känslan. Förhoppningsvis försvinner den snart.

Kram

Bilder

För ni som inte har Facebook men vill se bilder kan ni gå in på www.resedagboken.se. Sök på malinahgren och ni kan se bilder från mina 2 fösta månader som utbytestudent i St. Louis.

Kram

Långhelg

Har varit ledig sen i fredags från skolan och den ledigheten var välbehövlig. I torsdags hade Emily sin födelsedags middag och vi var ett gäng tjejer som klädde upp oss och gick sedan på restaurang. Jag var först hemma hos Emily och vi gjorde oss i ordning tillsammans och när de andra tjejerna kom åkte vi till the Look för att äta på restaurangen Pie. De hade världens godaste pizzor (typ gourmetpizzor) och vi fick världens sötaste servitör. Eftersom vi bara var tjejer som var ute flörtades det hej vilt och på slutet tog en av tjejerna tillslut modet till sig och frågade om vi kunde få en bild tillsammans med honom. Servitören sa generat ja, alla i hela restaurangen skrattade åt oss men vi fick våran bild så alla var nöjda. Efter restaurangen gick vi till Fro-Yo och åt efterrätt och åkte sedan tillbaka till Emily's hus för att ha en bonfire. Vi spelade lite spel och jag fick för första gången smaka Smores. Smores får man om man grillar mashmallows och lägger dem mellan två kex med choklad, mycket gott.
På fredag var jag ensam hemma eftersom de andra jobbade och var på dagis, så jag passad på att skicka lite mail och uppdatera alla där hemma. Vi lunch åkte jag med några kompisar för att äta crepes och gå runt lite i gallerian. När jag kom hem umgicks jag lite med min värdfamilj och åkte sedan till footballsmatchen för att hejja på killarna. Dock var det väldigt kallt ute så jag åkte hem efter 1,5 timme och spelade spel med mina värdföräldrar. Har alltid så kul med dem så jag hade inget emot att tillbringa en fredagskväll med dem.
Igår åkte jag runt med Amanda och handlade diverse nödvändigheter och tog det bara lugnt hemma. På eftermiddagen karvade jag, Gabe och Jeremiah pumpor. Det var väldigt kallt men Amanda fixade varm äppelcider till oss så det värmde våra frusna fingrar. Pumporna blev lyckade och jag hade en trevlig eftermiddag.
Just nu sitter jag på Bread Co. med Amanda och försöker komma på något smart sett att ladda upp bilder så att alla kan se dem. Jag har massa bilder på facebook men alla har ju inte ett konto där och det tar sådan lång tid att ladda upp bilder på bloggen för jag kan bra ladda upp en bild i taget. Om någon vet en bra lösning får den personen gärna berätta den för mig. Sen tycker jag det är väldigt kul att få kommentarer på bloggen så tack alla som kommenterar.

Kram

Halvdag

Idag var det halvdag i skolan och det uppskattades högt av alla på skolan, eller inte lärarana för de hade konferans, mohaha! Jag drog i alla fall iväg med några kompisar till "the Loop". The Loop är ett område i St. Louis som har massa småaffärer och restauranger, de flesta lite mer hippieinsperat och second hand. Vi käkade lunch på subway och gick sedan till Fro Yo, ett café med frozen youghurt. Självklart tog jag pumpkin youghurt och till det kunde du sedan välja hur mycket topping du ville, väldigt gott och jag hade trevligt.
När jag kom hem umgicks jag lite med mina värdmamma och syskon och sen åkte jag till Target för att inhandla lite smågrejer,. Just nu sitter jag och letar kompisar att skippa skolan med imorgon för det är senior skip day, men mina framgångar är inte så stora så vi får se vad jag gör.

Kram

Tisdag 13 oktober

Idag var en vanlig dag i skolan och inget speciellt hände direkt. Ända som är värt att nämna är att jag har blivit väldigt bortskämd med värmen och nu när hösten har kommit går jag runt och fryser hela tiden. Det blir inte bättre heller av att vår skola är som ishotellet i Jukkasjärvi (inte för att jag har varit där men jag kan föreställa mig hur kallt det är)...
Igår åkte jag till the Galleria med en kompis efter skolan för att inhandla lite nödvändiga (samt lite mindre nödvändiga) saker. Det är nämligen väldigt svårt att packa för att helt år utomlands så varje dag kommer jag på saker som jag skulle vilja ha, men som är hemma i Sverige. Så jag släpade med min vän Kelly till gallerian och efter 3,5 timmars shopping kom jag hem med en kjol, halsduk, vantar, strumbyxor, leggings, mjukisbyxor, 2 presenter samt en Ben & Jerry glass i min mage. Två saker har jag blivit förälskad i sen jag kom hit: Ben & Jerry och pumpa. Tror ni inte då att jag blev frälst när jag hittade Ben & Jerry pumpkin cheescake ice cream?! Två av mina favoriter tillsammans, glassen var så utsökt att jag var tvugnen att åka förbi mataffären så jag kunde köpa med mig lite hem. Dock hitta jag inte Ben & Jerry men en annan pumpaglass och den var minst lika god. Eftersom det börjar närma sig Halloween och Thanksgiving här så kan du hitta pumpa överallt. Det finns pumpakaffe, pumpapaj, pumpamuffins, pumpaglass, pumpaöl. pumpabröd... ja ni fattar poängen. Allt som man kan tillsätta (och inte tillsätta) pumpa i stoppar amerikanarna pumpa i, men jag klagar inte (tror nästan att jag måste gå till frysen och hämta lite pumpaglass...)

Imorgon har vi halvdag och då ska jag ut och äta lite lunch med några kompisar och sen kanske åka hem till någon och umgås. Har hört rykten om att det är Senior skip day på torsdag, vet dock inte om det är sant fast det skulle ju vara ganska skönt om det var det. På torsdagkvällen ska jag ut på restaurang med massa tjejkompisar för att fira min kompis Emily som fyller 17 år. Vi ska klä upp oss och agera vuxna så jag ser väldigt mycket fram emot det. Fredag är jag ledig från skolan men jag har ett meet (löptävling) klockan två så hinner inte göra så mycket den dagen, får se om något dyker upp. Helgen tar jag som den kommer.

Kram

P.S. Tycker det fortfarande är tungt att vakna upp här på mornarna så mitt nya knep är att lyssna på glad musik. Så om någon vänlig själ vill skicka lite glad musik till mig, som jag kan fylla min Ipod med, så får ni väldigt gärna göra det. Vill ni vara ännu snällare kan ni skicka lite post till mig. Har bara fått ett brev hitills och jag älskar när man får riktig post. Det är bara att maila mig så får ni min hemadress. D.S

Något har lyft från mina axlar...

Det var tungt att vakna upp i morse, det är det alltid när jag har hemlängtan, men den här morgonen var annorlunda. Även om jag kände mig ledsen när jag vaknade upp hade jag en känsla i kroppen som jag inte haft på 2 månader. För första gången trodde jag på mig själv att jag faktiskt kommer klara det här året. För första gången kände jag att jag faktiskt ser fram emot äventyret som väntar mig. Även om det kommer bli väldigt tufft så vet jag att jag kommer få det jätteroligt och att jag kommer klara det. Jag kommer ha många tuffa perioder men jag kommer få uppleva så mycket roligt också och även när det är som tuffast vet jag att jag kommer klara det, för nu har jag klättrat över det största berget och de andra bergen kommer inte vara lika branta och höga. Det var lite om tankarna som far i mitt huvud just nu...

Den här helgen var i alla fall toppen, har gjort något roligt varje dag. I fredags åkte jag med några kompisar och bowlade och efteråt åkte vi hem till en kille och kollade på en gammal zombiefilm. Haha den var så dålig att jag och min kompis åkte hem efter 30 min. Igår pratade jag med mamma och pappa på skype, var otroligt skönt att prata med dem och de har gett mig ny kraft att fortsätta kämpa nu. Så tack mamma och pappa för att ni är så otroligt jobbiga (ni vet vad jag snackar om). Älskar er och jag vet inte vad jag skulle göra utan ert stöd och uppmuntrande kommentarer.

Efter det käkade jag middag. Var ensam hemma så det blev bara makaroner med tomatsås, haha ja jag vet att jag är lat! Klockan sju hämtade två kompisar upp mig och vi åkte till ett spökhus. Det var bland det roligaste jag gjort på länge fast det var sjukt läskigt också. Jag och en kompis höll varandra i hand hela tiden och det fanns inte mycket kvar av våra röster efteråt. Först gick du genom ett spökhus där massa läskiga personer hoppade fram och skrämde dig. De såg precis ut som dockor så du kunde aldrig säga i förväg om de var levande eller inte, det märkte du först när de skrämde dig så att du nästan fick en hjärtattack. Efter det åkte vi en kort tur i en kärra genom en spökstad. Det var sjukt läskigt för helt plötsligt kunde människor hoppa upp bakom ryggen på dig och ställa sig på vagnen eller så kunde de springa upp på vagnen. En av dem stod och stirrade på mig evigheter, kände mig väldigt olustig. dock var turen aldeles för kort med tanke på att vi var tvugna att vänta i en timma. Efter det bar det av till spökhuset igen och vi gick igenom dess bakgård, lika läskigt som förra gången och jag och min kompis gick även denna gång och höll varandra krampaktigt i handen. Sen var det slut. Jag skrek, kissade nästan på mig av rädsla, skrattade för att jag blev så chockad varenda gång de skrämde mig, men jag hade en toppenkväll.

Idag vaknade jag upp ensam i huset och det var lite jobbigt, men jag överlevde med min nyfunna kraft inom mig. Vid lunch åkte jag till ett café med två vänner och åt crepes. Vi skulle ha gått till "the cupcakery" men det var stängt, fast de där crepesen var inte dåliga heller. Väldigt goda och jag åt till jag nästan mådde illa. Nu på kvällen har jag slappat framför tv:n med laptopen i knät och umgåtts med min värdfamilj. Jag har verkligen haft turen att kommit till en underbar värdfamilj. Barnen är sjukt söta och jag har så otroligt kul med min värdmamma och värdpappa. De gör så mycket för att jag ska trivas och det uppskattar jag så himla mycket.

Nu ska jag kolla på deperate housewives och imorgon är det en ny vecka med nya utmaningar och upplevelser.

Kram

Spökhuset