Gud vad jag älskar simningen just nu. Jag har slitit som ett svin på träningarna under hela jullovet och nu ger det betalt. Persade med 6 sekunder på 200 yard frisim, och det var bara 4 veckor sedan jag simmade det. 50 yard frisim simmade jag på 28 s, hade inte någon tid innan på det men jag är ganska så såker på att det skulle ha varit ett personligt rekord också. Hur gick det med 100 yard frisim då? Tyvärr simmade jag inte under minuten, simmade på 1.00.74, men det var en ny officiel bästa tid i alla fall och de får jag vara nöjd med med tanke på att jag simmade så snabbt på de andra grenarna.
Förutom simtävlingen idag har de här två dagarna inte innehållit något jätteintressant. Skola och träning igår (gud, jag körde så hårt att jag spydde) och idag var det också skola som vanligt. Lunchen var i alla fall ganska intressant, utan att jag visste om det satt jag brevid min granne. Hon har gått på en skola i Chicago men har nu flyttat tillbaka till St. Louis. Min familj har pratat om henne, och lika så hade hennes familj pratat om mig. Så nu sitter vi där på lunchen och pratar om diverse maträtter. Mina vänner frågade mig som vanligt om jag hade provat det och det. När jag svarar nej tittar min granne (okej hennes namn är Caroline) konstigt på mig och frågar:
Caroline: What?! How can you not have tried that?
Brooke: She is from Sweden.
Caroline: Do you live at Devonshire...?
I: Uhm... yes.
Caroline: OMG you're the Swedish girl next door!
I: OMG you're the girl who plays ice hockey
Okej, kanske inte roligaste konversationen men våra reaktioner var verklien obeskrivliga. Vi hade liksom hört talas om varandra men aldrig träffats, och nu satt vi vid samma bord. Så resten av lunchen satt vi och utropade med jämna mellanrum "That's soooooo cooool!". Så nu har vi bestämt att vi ska turas om att skjutsa till skolan. Perfekt.
Imorgon har vi en till simtävling och på torsdag är det finalarna för den tävlingen. Mellan dessa tävlingar måste jag hinna packa för New Orleans och göra alla ton av läxor jag har. Ligger efter i boken vi läser så jag har 100 sidor att läsa ikapp, men den är så himla svår! Amerikansk literatur är seriöst mitt värsta ämne för det är så himla svårt och då är det inte roligt heller. Läser just nu the Great Gatsby och i minst varannan mening finns det ett ord jag aldrig ens stött på. Ord som till och med amerikanarna aldrig har hört. Jag hoppas att jag verkligen lär mig någonting från den här klassen för annars känns det ganska meningslöst.
Föresten, om någon vill sponsra mitt simlag får ni gärna göra det. Vi försöker samla ihop pengar för en övernatting till en av tävlingarna vi ska på, och just nu går det lite segt. Många droppar små blir till en stor å.
Kram
Nu är det nog dags att lägga sig för dig, kära lilla Malin, eller hur? Hemma i Sverige är klockan just nu 03.04 och jag har lärt mig av Anna-Karin Abelson hur man fixar "Mina favoriter" på datorn, som gör det lättare att kontakta dig. Tänk att det ska behövas en doktor till det. Jag har nu avverkat renovering i min bostad, planerat NY-resan, planerat och bjudit släkt och vänner på 70-årskalas och sist men inte minst vaccinerat mig mot diverse svin(-influensan). Idag har jag och kören sjungit julsånger i Olaus Petri kyrkan och på söndag sjunger vi julen ut i Adolfsbergskyrkan med dessutom Frälsningsarmens musikkår. Sedan slutar jag nog med det galandet.
SvaraRaderaJag har också läst bl a The Great Gatsby på universitetet, när jag pluggade engelska; jobbade åt Mrs Blagden, vars mamma bodde precis som Mr Gatsby himself. Visste ju mycket mer om det livet än mina kurskamrater, så det förhöret gick som en dans och Mr Ogden (läraren) var mycket nöjd med mig och mina övriga kunskaper i am litteratur. Mrs Blagden by the way var dotter till en borgmästare i NY på 20- eller 30-talet.
Tyvärr kan jag nog inte sponsra ditt simlag. Har själv fått "sponsring" i stället för 70-årspresenter till min NY-resa. Jag och sex kompisar flyger den 25/3 och kommer hem till Arlanda på Långfredagens morgon 8 dagar senare, då din mamma, pappa och Robert flyger till dig. Konstigt vilket sammanträffande! Få se om vi möts då. Oj, det här blev en lång kommentar - so what!
Now it is time for me to get my beauty sleep.
Good night and sleep tight!
Love, Gnurgel, Fritjof and Theodor
Fortsatte att läsa/kommentera hur du har haft det fr o m nyår. Kul och intressant - så nu är klockan 04.08. Inte kom jag i säng heller, som jag sa´ tidigare. Men är man pensionär, så kan man kosta på sig en riktig röjarkväll/-natt emellanåt, eller...?
SvaraRaderaGnurgel
åhh vad glad jag blev att höra ifrån dig <3 tur det att vi har en doltor i släkten, hur skulle det annars gå ;) Läser hennes blogg och den är så himla rolig :) New York- resan låter väldigt spännande och jag hoppas du får en toppenresa :) lite coolt att vi är i samma land samtidigt :P
SvaraRaderagrattis i efterskott, men hjälp är det 70?! jag måste säga att i mina ögon är du inte så "gammal". När jag kommer hem måste du komma över och så vi får ta och sitta ner i flera timmar och bara prata och jämföra massa upplevelser i USA. Hu det skiljer sig från att vara ung i USA då ocg hur det är att vara ung där idag :)
Puss på dig Gunnel <3 och hälsa voffsingarna <3
så klart kan du det kära farmoster :) du är fortfarande ungt i sinnet enligt min mening :)
SvaraRaderaAnade att det fanns svar på mina inlägg i debatten. Måste få din postadress, så jag kan skicka ett litet vykort fr NY. Min e-mail adress är gunnel.bergman@glocalnet.net om du föredrar att skicka den så.
SvaraRaderaAnna-Karins blogg är faktiskt kul. Har börjat skriva även där. Stina däremot hinner inte och kan inte splittra sig på sin blogg just nu för många tentor och pluggande. Gör ett uppehåll tydligen.
Nästa vecka ska vi sju tjejer (32 - 70 år) träffas för att prata ihop oss inför resan. Du kan ju tala om för mig en hel del, t ex vad kostar en hamburgare nuförtiden jämfört med 1985,
då jag var over there sist? Var köper man stamps och är killarna snygga i passande ålder för min del? Blir väl lite besvärligt att försöka träffas hos dej eller in The Big Apple (NY). Vi kan träffas och visa varandra kort och film också för min del och jämföra mitt och ditt liv 1963-64 resp 2010. Det har säkerligen hänt en massa, även om mycket är sig likt.
Mitt 70-årskalas blev mycket lyckat. Allt fungerade mycket bra med servering o dyl tack vare mina snälla grannar. I stället för kristallvaser och pendyler, som jag vänligt men bestämt hade avböjt i min inbjudan, fick jag "sponsring" till resan. I min ålder har man ju så himla många grejer, så det räcker och blir över.
Det är inte svårt att vara ung i sinnet, när man har så gulliga och trevliga ungdomar i släkten runt omkring sig. Det är viktigt att ta vara på alla trevliga glädjestunder med er!
<3 och kram på dig, lilla go´a Malin!
Gnurgel(Alias farmostern)